Nyheter

Skogsutredningens förslag kommer leda till att mer skog skyddas. Förslagen som kunde stärka äganderätten urvattnas av alltför vidlyftiga tolkningar av internationella miljöavtal. Det som skulle vara en äganderättsutredning blev en naturskyddsutredning.

”Utredningen har getts alltför dåliga förutsättningar för att hitta bra helhetslösningar” säger Gunnar Palme, ordförande för Sveriges Jordägareförbund. ” Det är komplicerade frågor som utretts. Utredningen hade behövt mycket mera tid och tydligare direktiv”.

Utredningen föreslår även införande av orealistiskt höga kunskapskrav på skogsägaren. Det skulle leda till kostsamma inventeringar för att få fortsätta med pågående skogsbruk. Det är varken rimligt eller rättssäkert.

Det finns även positiva förslag, till exempel ett politiskt beslut om hur mycket skog som egentligen behöver skyddas. Bara på det sättet kan en helhetsbedömning göras. Slopandet av registrering av så kallade nyckelbiotoper är också bra. Likaså införande av frivillighet som arbetssätt vid skydd av skog och skattefria ersättningar till markägare.

”Utredningen visar tydligt att högre ambitioner för biologisk mångfald får negativa effekter för skogsägande och bioekonomi” säger Anders Grahn, generalsekreterare för Sveriges Jordägareförbund. ”Det behövs ett politiskt beslut om vilken ambition samhället ska ha. Endast så kan vi få en helhetsbedömning av vilka effekter det får.”

Ett utökat skydd av skog skulle medföra begränsningar för skogsägarna. Det blir också svårt få en växande bioekonomi. Mer skog behöver brukas och mer trä behöver användas. Det är grunden för ett hållbart samhälle och skapar välfärd. En fungerande äganderätt är en förutsättning för ett hållbart skogsägande och skogsbruk.