SJF-13

Grundsyn

Sveriges Jordägareförbunds grundsyn är indelad i tre huvudområden:

1. Den enskilda äganderätten

  1. Tryggad äganderätt stimulerar viljan till långsiktiga satsningar och utveckling.
  2. Tryggad äganderätt stärker möjligheterna till en uthållig vård av naturen och kulturarvet.
  3. Tryggad äganderätt främjar en rationell hushållning med landets resurser av mark och bebyggelse.
  4. Tryggad äganderätt innebär att marknadsmässig ersättning utgår när den enskilde ägarens dispositionsrätt över egendom – efter en intresseavvägning som tar hänsyn till proportionalitetsprincipen – måste vika för allmännyttan.

2. Rationell utveckling av jord- och skogsbruket och egendomarnas förvaltning

  1. Genom avregleringar i takt med omvärlden av EU- och nationella regler, främjas fri företagsamhet, enskild kreativitet och individuella initiativ.
  2. I generationer har Förbundets medlemmar varit bas för pionjärinsatser inom jord- och skogsbruket. Medlemmarnas storlek och förmåga att erbjuda sysselsättning gör dem lämpade för en rationell och kvalitetsinriktad produktion till gagn för samhälle och konsument.
  3. För jordbrukets utveckling och strukturomvandling behövs en fungerande arrendemarknad, grundad på balans mellan jordägarnas och arrendatorernas intressen.
  4. Jord- och skogsbruket skall inte belastas med säravgifter och särskatter för politiska ändamål som rimligen bör bekostas av skattebetalarna i gemen eller som försämrar jord- och skogsbrukets internationella konkurrenskraft.

3. Långsiktig kultur- och naturvård i samspel med jord- och skogsbruket

  1. Bland Förbundets medlemmar har under århundraden kultur- och naturvärden, såsom det byggda kulturarvet och kulturlandskapet, givits hög prioritet. Som grupp torde medlemmarna vara rikets största vårdare av kulturminnen.
  2. En fortsatt framgångsrik kultur- och naturvård fordrar inte så mycket byråkratiska anvisningar och bidrag som ett klimat som stimulerar till individuella insatser grundade på lång erfarenhet och personlig omsorg.
  3. Viktiga led i detta är ett skattesystem som inte särskilt betungar ägandet av jord- och skogsbruksmark och kulturminnen samt en tryggad äganderätt som möjliggör att kulturarvet kan föras vidare till kommande generationer.